Misse missförstådd

Nu är jag här igen, för matte bara dricker kaffe och gör andra totalt onödiga saker. En blogg är väl ingen blogg, om ingen skriver något i den?

Det var ju så att matte skulle ju tala om hur länge jag var ute häromdagen, men jag får nog berätta det själv, om det skall bli gjort!

Hon tog tiden och sa att jag var ute i exakt 1 minut och 45 sekunder. Det låter som ganska länge, så jag tror bestämt att vi kan lita på tidtagningen. Jag är i varje fall riktigt stolt. Eftersom jag inte kan klockan så jättebra, så tror jag att ni alla gissade rätt, ni verkar ju förstå vilken tapper katt jag är! Sedan den där dagen har jag faktiskt inte varit ute, tycker att det räcker gott att spana på utelivet inifrån som omväxling. Det är onödigt att fastna i samma vanor varenda dag och bli helt förutsägbar.

Jo, sedan skulle jag bara berätta att jag är riktigt grundligt missförstådd. Matte bråkar med mig och ibland förföljer hennes vakande ögon mig, vart jag än går. Hon rynkar på pannan och pekar sedan på sina ampelliljor och jag förstår ingenting. Tycker nämligen att de är riktigt fina, för att inte tala om hur goda de är! Det finns väl då ingen anledning att peka och bråka?

Mina kusiner från Stockholm var här och hälsade på under julhelgen, förresten, och de tyckte också om dessa blommor. Ni kommer inte att tro mig, men matte tog fram sin läskiga sprayflaska och sprayade vatten på stackars Lillis som intet ont anande bekantade sig med en av blommorna. Det var ett märkligt sätt av matte att visa gästfrihet på, tycker jag, och ni skall veta att Lillis nog blev lite rädd och sur.  I alla fall dröjde det en stund innan hon vågade sig till blomkrukan på nytt.

Men människor är underliga. Apropå vatten, så var visst matte på något som hon kallade barndop igår. Hon var riktigt upplivad och glad redan innan hon gick dit. Jag visste inte riktigt vad det var för tillställning, men passade på att smyggoogla lite under tiden matte var borta. I fall ni inte vet, så kan jag tala om för er vad det är för något: Man håller fast ett oskyldigt litet barn, mässar lite och slänger sedan vatten på barnets huvud. Sedan sjunger alla på det... Jag vet inte riktigt, om de brukar använda sprayflaska då också, men visst låter det otäckt oavsett?

Hur kan människor vara så där grymma?

Högaktningsfullt

/Sotis
leg.huskatt

Sotis berättar

Ja, alltså skall denna blogg över huvud taget överleva, så är det väl jag själv som måste börja skriva i den! Matte är så ruskigt lat nämligen. Hon försöker visserligen se viktig ut och hittar på en massa annat hela tiden samt säger att hon skall blogga senare, sedan, i morgon eller något annat lika oprecist.

Idag var det ruskigt otrevligt väder här, det var faktiskt minusgrader. Men, jag är en tapper och självuppoffrande katt, skall ni veta! Alltstå ställde jag mig vid ytterdörren för att jama mig ut i alla fall, men märkte att matte log lite självbelåtet, när hon öppnade dörren. Det är nämligen så otroligt simpelt att läsa av henne... Hon trodde garanterat att jag skulle vända in så fort hon öppnade dörren.

Men tsi fick hon! Dödsföraktande tassade jag ut, med svansen i vädret och ni ser själva av bildbeviset nedan hur jag faktiskt passade på att inspektera mina buskar när jag nu ändå var ute.

Matte bad mig fråga er om hur länge ni tror att jag var ute; hon påstod att hon tog tiden. Själv är jag inte särskilt mycket för klockor och sådant. Det är bara ett av människors mest korkade uppfinningar, en totalt onödig pryl.

Ja, men den som gissar bäst får ett MJAOUU från mig och det skall jag säga er är en stor ära.

Högaktningsfullt

Sotis
leg.huskatt