2013-12-30

Gott Nytt År!


Ytterligare ett år läggs snart till handlingarna och här sitter jag och undrar: Vart tog alla dessa dagar vägen? Vad är det som har hänt? Vad är det som inte har hänt? Varför si och varför så?

Ska verkligen inte ens försöka mig på någon årskrönika, vare sig allmän eller personlig. Därtill är mina minnesbilder för osorterade. Dessutom tycker jag att det är intressantare att försöka blicka framåt, även om sikten är dov och detaljerna beslöjade. Så pass kan jag säga med säkerhet, att här avges inga nyårslöften. Brutna löften finns det väl gott om ändå? Året om, förresten.

I stället låter jag ovanstående bild symboliskt illustrera mina tankar inför 2014. Tycker att den visar möjligheter åt olika håll, raka som snårigare alternativ. Naturen finns alltid där i bakgrunden, som grund för alla levande organismer. Låt oss inte såga ner grenen vi själva vistas på och låt oss försöka hålla huvudet ovanför vattenytan.

Jag hoppas också att vi förmår göra goda vägval även om de ibland innebär tillkortakommanden. Positivitet i stället för grämelse samt ett ändamålsenligt val av "skodon" skänker förhoppningsvis oss en intressant och god färd in i det okända.

Till sist under detta nådens år; jag passar på att tacka mina trogna bloggvänner som inte övergivit mig trots ibland ganska sporadiska uppdateringar. Ni är uppskattade och jag tycker om att följa era förehavanden.


2013-12-22

Från mig till alla er...

... en hjärtinnerligt GOD JUL!


Kanske borde jag även önska er ett Gott Nytt År, eftersom jag är så slö på att blogga. Men önskar jag inte det nu, så måste jag ju skriva här igen innan året är slut, å andra sidan. Äh, ni vet... jag är en sådan som jobbar bäst under lätt press, så räkna med mig under mellandagarna.  :)

Så där i största allmänhet önskar jag framför allt alla barnen en VIT JUL och då menar jag inte snö, även om jag även unnar barnen snön. Tänkte på att kristelefonerna hos BRIS sägs ringa flitigt under hela julhelgen på grund av det "blöta nedfallet" i många vuxnas strupar, vilket förvandlar alldeles för många av dem till ovärdiga och bråkiga monster - och barnens ögon släcks i samma takt till djup, lidande ledsnad.


Mitt "julkort" till er får bli några bilder tagna under dagens promenad i Huskvarna. Första bilden är till dig, som tycker om det högtidliga kring julen, och föreställer Kovasjön med Huskvarna kyrka i bakgrunden, precis där Huskvarnaån vidgar sig inför sitt möte med Vättern.

Sedan vill jag så gärna visa er vår ståtliga julkärve, som åtminstone idag står kvar grann och fin på sin plats invid Esplanadparken. Hoppas att den får så göra under hela helgen, till glädje för både fåglar och människor.

Apropå fåglar... träffade många idag. Flest kajor och änder. De såg pigga ut och önskade oss alla God Jul, om jag nu lyckades tolka deras språk rätt. Vidare kan jag rapportera att åtminstone änderna kom troligtvis direkt från ett överflödigt julbord, eftersom de inte verkade det minsta hungriga. Snarare såg de ut för att förbereda någon form av fågeldans. Eller så.

Till sist, här och där växer det vackra rosor i trädgårdsstaden Huskvarna. Ganska fantastiskt ändå!

2013-12-12

Lunch med perfekt inramning

Att äta tillsammans med goda vänner är bland det trevligaste jag vet. Det kan vara hemma, men gärna också på någon restaurang... för då kan alla vara lika avslappnade. Vi är några "tjejer" som brukar träffas för långlunch då och då och idag var det dags igen.


Av bilderna ser ni att de yttre förutsättningarna hade knappast kunnat vara bättre. Decemberhimlen var helt underbar och intill förvillande lik majhimlen med sina olika blånyanser. Solen lyste generöst, låt vara att den av kalendariska skäl inte kan anta sin största deklination just nu.

Självklart fanns också den röda mattan där, vilket den uppmärksamma läsaren förstås redan hunnit notera.

Ja, det var bara att kliva in, ta plats, välja mat och äta och trivas, vilket vi gjorde. Min fiskgryta var, förresten, alldeles gudomligt välsmakande.

När jag - mätt och belåten - kom hem igen, så fick jag mig en vänlig påminnelse från vår gårdstomte, som jag lovade att vidarebefordra till er: Glöm inte att mata era små fågelvänner i vinter! Det finns inte alltid möjlighet att ordna med fågelmatning alldeles utanför det egna fönstret, men det finns oftast några lämpliga träd i närheten som går att utnyttja.

2013-12-08

Från mitt fönster



När jag tittade ut för första gången på morgonen idag, såg jag en mycket lovande och vacker morgonrodnad, för då var solen på väg upp. Men jag hann inte mer än halvtralla "härligt, härligt" förrän hela bygden målats om till gråaste grått. Förvandlingen var närmast panikartad, som om vädergudarna tvärvände och ville missunna oss den vackra morgonhimlen. Rena konspirationen!

Men det skulle hända mer.

Jag gick omkring i morgonrocken, satte mig en stund för att läsa och när jag tittade ut nästa gång såg jag hur några snöflingor dansade i luften, lite fräckt lekfullt... i kapp med de alltid lika pigga kajorna. Ja, SMHI skulle få rätt; det skulle bli snöstorm!

Sedan har också snön yrt omkring hela dagen. Jag har varit inomhus och har ingen aning om hur mycket snö som fallit, men det ser inte ut som några större mängder. Dock tillräckligt för att folk är ute och borstar och skottar och tillräckligt för att ställa till det i trafiken. För det värsta med den i sig vackra snön är just att vägarna blir förrädiska och ställer till det för både bilister och fotgängare. Hm... plus akutintagen.  :(

Klockan var ganska exakt 15:00, när jag knäppte bilden ovan igenom fönsterrutan, men det ser bestämt ut som två timmar senare... Sikten var tämligen obefintlig, vilket kanske inte framgår fullt ut av bilden.

Många hoppas nog nu att snön skulle stanna ända till jul, när den ändå irrat sig hit, men så lär det inte bli - åtminstone inte med denna snö. Varmare luft är på väg och då blir det läge att ställa om till - slask! Men det blir en helt annan story.


2013-12-06

På snöpremiär med stormige Sven

Jaha-jaaa... då var den saken avklarad: Årets snöpremiär. Mitt utrop kanske lät nästan som jubel, men det är lätt att missuppfatta tonfall i en skriven text. Jag är på sin höjd tveksamt entusiastisk, trots att stormige Sven försökt vara tämligen behagfull här hos mig.  :)

I går när jag gick och la mig var det duggregn, men idag på morgonen såg det ut så här:


Det småblåser och jag satt just och tittade på en flock kajor som på kajors vis gav sig ut på en liten hastig flygtur. En i flocken ville sticka ut lite extra och valde en ovanligt hög bana, vilket resulterade i en riktig flyguppvisning som fågeln till slut ändå lyckades få kontroll över. Men det var mycket flackande hit och dit, ska ni veta.

En annan som råkade ut för ett litet äventyr var en liten hund, som nog inte alls gillade att vara ute. Hunden satte sig också direkt, mitt på gatan, och höll på att blåsa bort. Matte - som hade ett långt koppel att hålla reda på - hade fullt sjå med att klara balansen och rädda hunden från att bli överkörd av en bil som kom farande. Med sommardäck på, är jag rädd för... för bromssträckan blev slirig och lång.

Själv är jag tacksam över att ha det ombonat omkring mig och att jag faktiskt inte måste ut. Tänker på alla som råkat ut för skador, förseningar och andra bekymmer i stormens spår. Men trots alla skriverier om väderkaos i våra tidningar är vi ändå förskonade från verkliga väderkatastrofer som med jämna mellanrum drabbar människor på andra håll i världen. Här råder det vintertid just nu och dit hör också en och annan snöstorm, det är inte mer med det.

Sotis ber att jag skulle skriva ett tillägg att det är mycket bättre att ha katt än hund, vilket jag onekligen måste hålla med om, särskilt idag. :)

Var rädd om dig och håll hårt i hatt och mössa, om du tvunget måste ut idag!

2013-12-01

Tomteluvor och matchande rosor

Alla någorlunda anständiga människor bör synas och trängas ute bland folk, lotteristånd, glögg och pepparkakor när det äntligen blir skyltsöndag. Självklart kunde inte heller jag motstå denna ärevördiga gamla tradition utan gav mig ut på en liten promenad. Det fick bli näraliggande Smedbyn och där var det full fart.

De yttre förutsättningarna var riktigt goda, bortsett från den aningen "överpigga" vinden. Det var full sol på blå himmel och 7-8 plusgrader i luften. Tomtar, julklappstips och glada människor fanns det gott om. Lite förvirrande var det kanske med blommande rosor i december, men å andra sidan matchade de flesta så samstämmigt med färgen på tomteluvorna, så det var bara att baka in dem i helheten. Har varit med om sämre alternativ. :)

Tradition var det... Jo, för redan i slutet av 1800-talet fanns det skyltsöndagar i Sverige och på den tiden handlade det om de närmaste två söndagarna före julafton, Idag är det ju jul nästan året om. Nja... kanske inte riktigt då, även om många butiker och julmarknader redan har julat i flera veckor och januari lär gå åt innan alla julklapparna är bytta... 

Oavsett, den officiella skyltsöndagen är den första advent eller sista helgen i november och mina bilder nedan visar hur den var här hos mig idag.

Önskar er alla en härlig start på julmånaden. Lova att vara snälla, men hetsa inte... det blir jul ändå.



2013-11-22

Grattis, norske dundergutt!

Den 22-årige norske dundergutten Magnus Carlsen blev idag värdsmästare i schack genom att besegra den flerfaldige indiske världsmästaren Viswanathan Anand och jag måste bara hylla Magnus med ett alldeles eget inlägg idag.

Heja Norge; ett stort grattis, Magnus... 


Du har satt schackspelet, Norge och Norden på världskartan och kommer förhoppningsvis att inspirera många andra att börja spela schack. Vi är alla stolta över dig och du förtjänade verkligen att vinna.

Det är dessutom lite extra trevligt när unga pojkar kan utmärka sig även på annat sätt än genom rap, hårdrock och fotboll.  :)

Många, som inte följt schacknyheterna så noga, blev säkert lite överraskade idag när VM-titeln hamnade i Norge, men de initierade hade säkert detta på känn...

För redan som 13-åring och rankad som nummer 700 i världen sopade Magnus banan med den f d världsmästaren Anatolij Karpov och spelade remi mot dåvarande världsettan Garri Kasparov i samma turnering. Undrar om inte de två sistnämnda redan då kände att någonting riktigt, riktigt stort var på gång. För det var det!

Se bara:



2013-11-18

Ett färgsprakande inlägg

Kanske var gårdagen den sista riktigt fina och milda höstdagen för i år, för nu börjar prognoserna allt oftare tala om frost och vem vet när de första busiga snöflingorna kommer dansande ner på den alltid lika förvånade marken. Har ni, förresten, tänkt på hur dumt träden bär sig åt, när de kastar av sig "kläderna", just när de skulle behövas som allra bäst?  :)

Fast nu var det inte avsikten att moralisera över trädens beteende, utan berätta om gårdagens härliga fotopromenad. När jag väl lagt in bilderna i datorn, bestämde jag mig direkt för ett riktigt färgsprakande blogginlägg. Det gäller att passa på att frossa i rött, för sedan kan det ju dröja ända tills jultomten kommer i sin knallröda dräkt på julaftonskvällen.

I gamla Smedbyn var det full aktivitet i så gott som samtliga ateljéer och en hel del folk fanns det också i rörelse. Människors nya höst- och vinterkläder får allt ursäkta, men vackrast på Smedbygatan var faktiskt hemslöjdsbutikens rosenfönster. Ni håller säkert med mig, även om ni inte sett bilder på konkurrenterna?


Bara några steg till på den gamla gatan och då kommer man fram till hembygdsföreningens lokal. Denna gång var det faktiskt ingenting inne i själva lokalen som lockade, utan min fotokompis och jag hade sett något mycket intressantare i den gamla lilla trädgården bakom huset: Ett flera meter högt, fullkomligt färgsprakande träd! Himlen var dessutom alldeles knallblå för dagen, vilka tillsammans skapade en otrolig färgkontrast, väl värd att fånga i bild.


I mitt förra inlägg hade jag en bild på en röd buske och efterlyste då namnet på den. En välinformerad bloggläsare (tack, Hillevi) berättade att busken heter benved och numera vet jag alltså att växten faktiskt kan bli flera meter hög också. De röda frukterna kan sitta kvar även när snön och kylan kommer. Hoppas det, för det skulle också vara en trevlig kontrast att fotografera.

En närbild visar tydligt det orangefärgade fröhöljet. Visst ser det lockande ut, men växten är inte lämplig som människoföda.

Ja, med denna benvedsfrossa avslutar jag detta inlägg.


2013-11-16

Vadå trista november? :)

November kan naturligtvis vara alldeles jättetrist, om man bestämmer sig för att tycka så. Men, den kan faktiskt också vara alldeles underbart vacker, bara att tittar på rätt ställe och är lite allmänt positiv.  :)

Idag bestämde jag mig för att ta med mig kameran och koncentrera mig på enbart trevliga och vackra saker under eftermiddagspromenaden. Det blev faktiskt lättare än jag någonsin tänkt mig, för redan efter ett par hundra meter gick jag förbi denna vackra blomsteräng. Vilken start... och mer skulle det bli.


För bara en bit bort mötte jag en stilig friskus småstöddigt spatserande på åkanten. Han var inte alls rädd för mig, utan försökte till och med helt fräckt utmana mig i simningens ädla konst. Nu hade jag faktiskt ingen lust att kasta mig i Huskvarnaåns ovälkomnande vatten, så han fick Walk Over utan vidare, vilket kan tyckas vara lite fegt av mig. Men jag skyllde faktiskt, helt sanningsenligt, på att jag inte hade någon baddräkt med mig.

- Äh, vadådå, man kan väl bada i de fjädrar man har, menade han med en rak självklarhet och demonstrerade sina ord genom att kasta sig värdigt i det mörka vattnet.


Ja, ja... jag skakade snabbt av mig denna förargliga förlust och promenerade vidare, fortfarande med sikte på andra färger än grått och brunt.

Faktum är att det finns fortfarande ganska gott om träd och buskar i både grönt och olika gula nyanser. De som haft förmånen att växa i lä har klarat sig ganska bra från höstens provningar, eftersom nätterna - med undantag av ett par frostnätter - varit milda.

Sedan hittade jag en otroligt vacker buske med gott om röda bär. Busken finns ute i det fria och alltså inte i någon trädgård. Har ingen aning om vad busken heter och undrar, om någon av läsarna känner igen den? Den gjorde i varje fall vad den kunde för att pigga upp tillvaron denna novemberlördag.

Ja, för att inte inlägget blir för långt, så stannar jag här, men hoppas att jag gjort dig övertygad om att november är en härlig pärla i vår rikt skiftande årstidspalett.

Hemma på min gård blommar rosorna fortfarande. Det ska bli mycket spännande att se, om någon av dem överlever ända in i december!



2013-10-29

Inte utan min kamera...

Det visade sig att SMHI och kvällstidningarna skrämde upp oss alldeles i onödan med sina kraftiga stormvarningar, för den ilskna Simone fann - turligt nog - oss här i Södra Vätterbygden alldeles för mesiga och ointressanta för att slösa energi på. Det regnade, men vindarna verkade rätt beskedliga.

Eller..?

Den ordningsamma människa som jag är, så bestämde jag mig för att själv ta reda på hur det egentligen var med den där stormen. Kameran skulle med, för här skulle det dokumenteras.

Jag behövde faktiskt inte gå särskilt långt förrän jag upptäckte det första stormoffret: En fullkomligt oskyldig ICA-kasse hade fått rädda sig i ett träd och lyste nu där i konkurrens med några färggranna löv.


Lite lagom uppmuntrad promenerade jag nu vidare ner till Vätterstranden, förvissad om att det säkert skulle gå att hitta fler stormoffer.

Där på stranden var det mycket vackert, sjövattnet lyste i ovanligt mångskiftande kulörer och en grupp pigga ungdomar höll på med uppvärmning inför sin löpträning.


Jag gick fram och tillbaka en stund, kände till och med lite på vattnet och pratade sedan några ord med änder som kom kvackande och ville tigga. De fick nöja sig med beskedet att det faktiskt fortfarande finns gott om andmat i naturen, men fick löftet att jag kommer tillbaka när det blivit snö och kyla.

Sedan promenerade jag vidare. Jag behövde inte gå så långt förrän jag fick ytterligare bevis på att Simone åtminstone viftat lite med ett lillfinger hitåt, för jag såg hur ett kalt träd brutalt knäckts av i vinden.


Då något ytterligare inte finns att rapportera i stormjakten, sätter jag härmed punkt för detta inlägg.  :)


2013-10-28

I väntan på Simone...


I ren desperation trotsade jag duggregnet idag och gick ut för att hinna ta ett par bilder till innan den fruktade Simone kommer och med kraft river ner alla löven samt kastar saker omkring sig med sin otämjda urkraft.

Det märktes tydligt hur välinformerade - eller åtminstone informerade - de moderna människorna är, för alla jag träffade talade om stormen. Ja, t o m främmande personer började spontant tala med varandra, vilket ju inte är så vanligt i detta land.

Det var väl inte inbillning när jag tyckte att även fåglar, andra djur och växer var medvetna om den förväntade väderförändringen? De har helt klart ett eget alarmsystem som vi IT-mediaberoende människorna inte riktigt förstår. Fåglarna var ute och bunkrade ivrigt på matplatserna och flög effektivt omkring på ett annat sätt än igår, en ekorre klättrade som om den haft eld i svansen uppför en gammal ek och därifrån till nästa träd, katter och hundar tittade lite avvaktande omkring sig och till och med växterna verkade förberedda. Jo, jag lovar: De vet.

Bilderna visar kontraster från rosor till hungriga fåglar och skridskoåkande småpojkar på Vapenvallens konstis. Alla är beredda och i morgon vet vi mer.

Jag ska ta det lilla lugna nu, det är mer än nog att Simone hetsar.




2013-10-27

Rödingens Dag

Idag hade vi Rödingens Dag i Huskvarna småbåtshamn. Rödingen har goda förutsättningar att trivas i Vättern och glädjande nog har beståndet börjar återhämta sig efter många års svacka. Just nu leker rödingen och då detta ofta sker på 1 - 5 meters djup blir det - med lite tur - möjligt att få se dessa vackra fiskar vid strandkanten på vissa platser.



Det var många intresserade rödingskådare i olika åldrar på plats i hamnen. Vädret var milt och skönt och de stundtals tunga molnen ilade vidare utan att skvätta ner oss fiskeentusiaster.

Mitt mål var att försöka fånga åtminstone något lekande par på bild, vilket förstås inte var helt enkelt. De rörde sig livligt och dessutom var inte vattnet helt stilla. Ville ju rätt gärna inte hamna i vattnet själv heller...  :)

Emellertid lyckades jag fånga några fiskar och här nedan ser ni ett vackert förälskat par vänslas i Vätterns vatten.

När jag stod där vid strandkanten och tittade på dessa fina fiskar, så bestämde jag mig för att aldrig mer äta röding. Vill ha dem simmande och lekande i sitt rätta element i stället.




2013-10-24

Idag var jag en tuffing

Dagens temperatur var skön och solen tittade fram då och då, men de lynniga vindarna blev en riktig utmaning. Men jag tog mig samman, för ut skulle tuffa jag! Kunde alltid trösta mig med att det var mycket värre för de stackars småfåglarna som seglade omkring hit och dit bland vindilarna, ungefär som de förvirrade nedfallande höstlöven fick göra.

Jag knallade ner till Vätterstranden och kunde konstatera, att vattnet hade synnerligen bråttom. Det gällde att hålla i öron och mössa, för annars hade både hörseln och mössan kunnat säga ett definitivt adjö.  :)

Lite konstigt, men jag har alltid gillat att utmana vindar. Känslan efteråt är så skön, har fortfarande i flera timmar efter promenaden kinder fräscha som nyponrosor. :)

Ja, ja... kanske överdrev jag en aning då. Egentligen ville jag bara säga att det var en riktigt skön höstdag idag. Nu har jag sagt det.

Trevlig kväll!





2013-10-19

Symfoni, largo doloroso

Lite mer variation härifrån vore önskvärt, det kan jag verkligen hålla med om. Men, vad ska en stackars bloggerska, vars fötter automatiskt drar iväg ut i naturen och fingret sitter som gjutet på avtryckaren, göra? Jo, plåga sin omgivning! Både promenadsällskap och andra. I det här fallet just dig. :)

Men, tro mig... det är inget ont försåt, bara hängivelse. Nu är vi också rimligen inne på sista satsen i denna höstsymfoni för denna gång. Den stränga vinterkungen har nämligen börjat knäppa med fingrarna, vilket den som skulle iväg tidigt med bilen idag fick bittert erfara. Det var bara att plocka fram isskrapan och vara glad över att åtminstone slippa snön.


Men ännu kallar jag mig naturromantiker, för det låter väl respektabelt och nästan lite fint? Inte alls lika illa som nörd, sådant som vissa elaka tungor kan vräka ur sig...  :)

Jag gick där planlöst, i sakta mak,
höstdofter kittlande i näsborrarna.
Som begär i mitt vällande blod.

Säg mig, vart leder vägen?
- Ingen vet
Vad döljer krönet?
- Ännu mer

Steg på steg jag tar,
lik nya andetag
i en skog full av livets hemligheter.
Den trygga eken
med mossduk på sin bark
har sett bladregn störta ner;
gyttervis av löv
på väg ner till Mörkrets Sal.

Sol i suktande trädtoppar kämpar,
dämpar mörkret i smärtans klor.

Under gårdagens promenad funderade jag på vilka individualister även träden är, men hur smidigt de anpassar sig till varandra. Grannast och mest uppseendeväckande var den stora rönnen, som tappat nästan alla sina blad, men som så tappert bar upp hela skörden av röda bär. Strax intill stod ett avklätt vildapelträd, som förgrundssolist till en för dagen ljusgul björk, och lockade med vackra frukter.

- Fåglarna kommer att befria er från bördan, vänta bara. Så sa jag.

Coolast var de fortfarande alldeles gröna björkarna som bestämt hävdade, att det där med nya höstkläder var så överdrivet ytligt, trendigt och fullkomligt onödigt.

- Grönt är skönt! Så sa de och vajade lite lätt i höstvindens sus.

På Vätterns vatten guppade några läckra gäss avslappnat medan de alltid så alerta måsarna flög runt, till synes helt planlöst. En stor flock kajor hade samlats lite längre bort och ledde onekligen tankarna till självaste Master Hitchcock...

Senhöstsymfonin spelade vidare, den vackra sista satsen. I largo doloroso.


2013-10-16

Kontraster

Kanske var gårdagen den sista absolut underbara höstdagen i år, vem vet... Desto trevligare att den blev så bra utnyttjad!


Vi klättrade uppför trappor och stigar och så ännu fler trappor och stigar för att komma upp på Huskvarnabergen och det var som att leva mitt i ett vykort, förstås... med höstserenaderna sjungande i öronen. Faktiskt i vårt fall från både vattenfall och fåglar.

På bilden ovan syns tydligt kontrasten mellan de olika färgnyanserna. Träden, med de gamla ekarna som de självklara ledarna, var alldeles bruna uppe på bergen, men nere i dalen var det fortfarande grönt och ljusgult, vilket syns skymta mellan träden. Det var nästan magiskt.

Vi fick också uppleva en flock kungsfåglar surrande och stimmande i ett buskage. De ville uppenbarligen också hylla den underbara höstdagen genom att samlas till en stor fest. De är så livliga och små (Europas minsta fågel) och dessutom gjorde solens strålar det alldeles omöjligt att fånga denna fest på bild, dessvärre... men det var så härligt att vi fick uppleva deras glädje.

Så småningom satte vi oss en god stund med våra kaffemuggar vid Utsikten, på den vänstra bänken, och bara njöt av färgkontrasterna, den underbara höstsolen och av livet i största allmänhet. Som du förstår, så gick det inte att sitta på den högra bänken, eftersom någon uppenbarligen hade ägnat sig åt annat än att njuta av utsikten... Lite trist, sådant.


Eftermiddagen gick snabbt och det var redan skymning när vi väl kom hem... nöjda, fulla av intryck och med trötta ben. Idag är det molnigt, men en liten promenad kanske jag orkar idag också.

2013-10-10

Hösten är andlighet


En dag i oktober, en stilla sådan, om jag bortser från några guppande änder och flygande måsar. För jag står på Vätterstranden, iklädd en tunn sportjacka och bitterljuv melankoli. Sjöns alltid lika fascinerande vatten omgiven av stadens och höstens alla nyanser. Det är så vackert att jag inte riktigt vet åt vilket håll jag skulle titta. Viljan att få stå så där i resten av mitt liv kommer plötsligt över mig och ändå har jag inte precis planerat min hädanfärd till i morgon.


Ja, du förstår... jag njuter i stunden.


Den eftertänksamma hösten som skulle få mig att äntligen axla ansvaret och söka efter uppfyllelse av vårens naiva iver och sommarens eldiga gamma och lek; tiden att tämja den energi som blivit kvar inom mig. Men, i stället blir jag en kungadotter med sinnen fulla av känslor som skimrande volanger.  Jag virvlar i den smäktande höstdansen som en vinddriven toka, i armarna på naturens ynnest - en kavaljer som vet vad han gör. Han för och jag följer, som det heter i visan... och det är helt i sin ordning. Det är faktiskt mer än så.


Den heta sommarsol, som på sin höjd fick mig att lojt släpa mig till vilstolen under ett skuggigt träd eller en parasoll, blinkar fram även nu, men med mer mättnad på sinne och hud. Att se solens strålar  glasera trädtoppar och utstickande grenar är lika underbart som att minnas doften av mormors kanderade äpplen. Har man en gång upplevt det, glömmer man inte.


Naturen kom i denna stund så nära. Nära. Jag känner hur jag - det pyttelilla kornet i en oändlighet som jag överhuvud taget inte greppar – känner mig hel och levande. Omgiven av en kärlek jag inte ens försöker definiera.


För när jag promenerar omkring i naturens färger, så slår det mig så ofta hur väl de harmonierar och glider in i varandra - som en påminnelse om människoartens oförmåga att kunna samsas. Faktum är att mot naturen förlorar vi varje gång, i varje viktig gren. Dess självklarhet och styrka behöver vare sig lagparagrafer, talarstolar, trender eller reklam.


Naturen är.

2013-10-08

Hello everybody; we speak English...



Yes, yes!

Egentligen borde jag kanske skriva det här inlägget helt på engelska, men för att inte riskera att bli kontraproduktiv så gör jag inte det.

Det räcker väl att jag visar detta kollage bestående av dagsfärska bilder från lokala hålans lilla shoppingcenter för att ni ändå ska förstå hur internationella och förnäma vi är här?

Jag befinner mig alltså inte i London eller så...

Men frågan är, varför har fler och fler butiker börjat använda engelska i sina skyltar? Vill de därigenom skapa någon form av associerande verklighetsflykt hos potentiella kunder eller tror de rent av att trasorna i deras butiker helt plötsligt blir exklusivare bara för att butiken glassas till med skyltar på engelska?

Vad är det för fel på det svenska språket i Sverige?

2013-10-03

Variation förnöjer

Det här fina höstvädret fortsätter och det hade varit enklast att kopiera ett tidigare inlägg och berätta om ytterligare en fin dag, tänkte jag först... lat som jag är.

Men sedan blev jag lite listig och kom på, att det går ju att variera sig lite... även om hyllningstemat fortsätter.

Därför gjorde jag en video - låt vara med små skavanker - om dagens undersköna promenad utmed Pustaleden. Baktanken var, om du inte redan listat ut det... att jag på det där viset kan visa så många fler bilder i samma inlägg. :)

Ja, under förutsättning att du tittar på videon då, förstås. (Äh, visar dem gör jag ju, även om du inte tittar, förresten.)

Det hörs en del fågelsång i bakgrunden och faktum är att fåglarna sjöng på riktigt idag, även om jag klippt ihop ljudet. Bakgrundsbruset på sina ställen ska föreställa vattenfall. Promenaden blev en sinnenas kavalkad, den stannar länge kvar inom mig och väl hemma hade jag ett par riktigt trevliga timmar medan jag försökte få ihop videon. Har inte precis gått filmlinjen... :)

En riktig höjdare. Fallhöjden för vattenfallen är nämligen 116 meter.


 

Oktober - trist?


Det var inte mycket mer med det: Himlen - liksom sjön - skiftade i olika blå nyanser, endast något enstaka litet moln åkte lätt omkring på himlen, solen lyste så vackert mellan trädgrenarna och jag...

Ja, jag promenerade där, mitt i paradiset och njöt.

Det måste bli någon form av repris idag. För efter en kall natt ser det ut att bli en lika underbar dag.

Vem har sagt att oktober skulle vara trist?



2013-10-01

Ska vi ses hos fru Fortuna?



Nu börjar tiden komma när mängden innesysselsättningar ökar. Datorn är ett kärt alternativ för många av oss, inte minst för oss bloggare. Men vi kan ju inte blogga hela tiden... :)

Jag erkänner, utan att skämmas alltför mycket, att ibland är det kul med onlinespel och det kan till och med bli lite spännande, om man testar spel där det finns möjlighet att även vinna pengar. Jag är dock en försiktig spelare, men med lite tur kan ju fru Fortuna vara på gott humör ändå.

Problemet för många är att det fullkomligt kryllar av olika spelsidor på nätet och därför är det ofta svårt att hitta vettiga platser att spela på. 

Idag kan jag tipsa om en mycket bra casinoservice som recenserar nätcasinon och bland annat presenterar en topplista på de allra bästa nätcasinon för tillfället. För att över huvud taget komma i fråga måste sidan vara seriös med säkra betalningsalternativ, fungerande support samt givetvis erbjuda många roliga spel samt ha bra erbjudanden och bonusmöjligheter för olika slags spelare.

Just nu ligger Mr Green på förstaplatsen med ett stort spelutbud från olika spelleverantörer. Där har man möjlighet att sätta egna spelgränser, vilket gör att man kan spela säkert. Jag har inte testat platsen ännu, bara klickat mig omkring lite. Mr Green - precis som de flesta toppcasinon - erbjuder gratisspel utan att man behöver registrera sig, vilket ju kan vara bra för den osäkra eller för en nybörjare som vill "kolla läget" innan man sätter i gång. 

De vanliga spelen som rouletter, Black Jack, spelautomater, skraplotter, bingo etc finns hos de flesta toppcasinon, så det är bara att välja efter egen smak - alternativen finns. 

Tänker du testa på onlinecasino i höst, så vill jag önska dig LYCKA TILL! Kanske möts vi på fest hos fru Fortuna?




2013-09-28

Ljus i och kring våra hus

Undan för undan har kvällarna blivit allt mörkare och behovet av ljus har ökat både inne och ute. På ett sätt kanske lite vemodigt för oss som älskar det naturliga ljuset under sommaren, men allt har sin tid, även sommaren.

Jag hörde ett tag till den smått förvirrade grupp som inte riktigt kände mig hemma bland alla dessa nya lampor som ersatt de gamla glödlamporna, men numera är jag helt med på noterna. Effektivare energianvändning och bättre miljöval har mer än övertygat mig! Dessutom är det så skönt att slippa klättra och byta lampor hela tiden; livslängden på de nya lamporna är ju betydligt längre.

Jag har också upptäckt hur skönt det är att slippa springa omkring i olika butiker och i stället välja belysning i lugn och ro på nätet. Där finns "expediterna" på plats dygnet runt och ger tydliga produktbeskrivningar, så att det blir lätt att jämföra mellan de olika alternativen. Jag är jag imponerad av Ljustemas breda sortiment och vill varmt rekommendera bland annat deras Led strålkastare för utomhusbruk med starkt ljussken, som jag nyligen har testat genom att tillsammans med "halva släkten" se över våra belysningsbehov inför höst och vinter. Faktum är att jag till och med köpte en ljusslinga till jul, trots att jag egentligen skäms lite för att ha tänkt på jul redan i september. Men jag blev så inspirerad. :)

Ja, ja... vad vissa "ljushuvuden" än säger, så inte räcker det att vi är ljus själva. Komplettering är nödvändig.

2013-09-25

Jag överraskar ibland

Insikten finns där, även om jag ofta har svårt att leva upp till den i praktiken. Vadå, undrar du, förstås? Jo, jag menade sambandet mellan tidiga morgnar och vissa trevliga upplevelser. För den som följt mig tidigare minns kanske, att denna bloggerska är en hopplös nattuggla - och följaktligen också då en s k "sjusovare".

Märkligt ord, förresten, sjusovare... för när går en morgonsömnig person frivilligt upp klockan sju? Det där sambandet måste jag faktiskt kolla upp!

PAUS

Nu vet jag! För det första är sjusovare ett djur inom familjen sovmöss. Men samma ord i betydelsen en person som sover länge på morgnarna kommer från en mycket gammal martyrlegend om sju kristna män under kejsaren Decius tid. (Gaius Messius Quintus Trajanus Decius, född omkring 201 i Budalia, Pannonia, död i juni 251. Romersk kejsare.) Det hela är en komplicerad och mycket ruskig story, så ni får faktiskt slippa den.

För egentligen skulle jag skriva om min ovanligt tidiga morgon! Låt vara, att det var med kattens benägna hjälp, men det gör väl inte själva prestationen sämre? Kattuslingen väckte mig nämligen tidigt med ett krävande MJAOU, så det var lika bra att ge upp sömnen och stiga upp. Visst, skålen var tom, men tro nu inte att han var hungrig och ville äta mer, han hade ju ätit sig mätt under natten! Nope, han skulle bara väcka mig och sedan lägga sig på min bädd. Tala om fräck katt! :)

Ja, jag var ju uppe och eftersom jag anade, att ni inte skulle tro mig, så gick jag självuppoffrande ut på den kalla balkongen. Barfota och i nattlinne. Kameran i handen.



Ja, sedan är det inte så mycket att orda om, för bilderna blev inte så märkvärdiga. Men, det var en mycket vacker morgon, solen var på väg upp och ett morgonplan från Arlanda till Amsterdam hade precis passerat här, ni ser spåren efter planet på en av bilderna. Kikade på flightradarn, så tror att det var rätt plan.

Men sedan gick jag på en nit. En mängd kajor satt i rader på hustaken och medan jag tog bilder på himlen, så flög hela stora flocken hastigt iväg! Jag blev ivrig och försökte förstås föreviga deras plötsliga räd, men de bilderna går inte att visa... Puh, jag är då ingen fågelfotograf, men det visste vi redan tidigare. :)

Visst ja! Höll på att glömma den allra viktigaste frågan: Var det frost eller imma på bilrutorna? Vad tror ni?

2013-09-20

Sommar eller höst?

Den 20 september 2013, så är dagens datum. Mot uppgiften talade det underbara "sommarvädret" under dagen, men nu när klockan blivit lite mer och skymningen fallit på, så får jag ge in och nicka lite vemodigt mot kalendern till; den har nog trots allt rätt...

Nåväl, nu var inte detta tänkt som ett skymningsinlägg, så jag återvänder gärna tillbaka till den härliga dagen med sina tvivel i stället. Det kändes nämligen som ett måste att komma ut på en promenad för att försöka röna ut, om det var sommar eller höst. Att denna uppgift var rena rama nöjesresan behöver jag knappast ens nämna. Jag njöt av varje steg!

Vätterstranden med omgivningar kändes som en naturlig plats för att få ett tillförlitligt svar. Men, riktigt så där enkelt blev det faktiskt inte, men för att du ska slippa läsa en massa argumentation och förklaringar, så la jag ihop några av dagens bilder till en liten "video", så får du själv komma fram till svaret.

Sommar eller höst?



 

2013-09-09

En förvirrad temafotograf

Vilken fantastiskt fin helg det har varit, både aktivitets- och vädermässigt!

Lugn, lugn... jag ska inte tråka ut dig med en massa privata angelägenheter utan nöjer mig med att konstatera, att trots att mörkret fallit allt tidigare, har flera av de senaste nätterna behållit sin sommarkänsla. Så gör även denna måndag! Dock börjar SMHI höta med sina prognoser och radarbilder, med budskapet att redan i natt kommer regnet smattrande...

Ok, jag är inte stendum, utan insåg att det enda vettiga var att ge mig ut på en promenad idag, medan tid var. Bestämde mig för att jaga hösttecken, så kameran fick följa med. Den brukar i och för sig få följa med ändå, men nu hade jag ju ändå ett tema för promenaden.

Trodde jag. Ända tills jag kom ut. För sedan började jag knäppa lite hur som helst. Det där med hösttema blev snabbt underordnat. Men trevligt hade jag och det måste väl ändå vara huvudsaken?

När jag väl lagt in bilderna i datorn, så såg jag en villervalla utan dess like. Det var bara att ge upp. Här har jag samlat ihop några av bilderna.




2013-09-03

PUSTALEDEN MED VINBERGSSNÄCKAN

Nej, nej... jag promenerade inte med vinbergssnäckan utan med en grannfru, så nu är den saken avklarad. :)

En mycket härlig och intressant promenad blev det. Vi gick först ner till Smedbyn och förbi alla ateljéerna där och följde sedan den spektakulära och natursköna Pustaleden, som trots sin relativt korta längd hinner förbi flera intressanta minnesmärken kring Huskvarnaåns dalgång.

Det var mycket intressant att höra grannfrun berätta om denna led, eftersom hon som barn gick till skolan genom denna led varje dag och kände därmed i princip till varenda sten. Självklart har det hänt saker sedan dess, men i det stora hela är allt intakt som förr.




Det är många trappor upp och så går man över en läskig bro över ån, varifrån man kan gicka på det imponerande vattenfallet både under sig och vid sidorna. Den totala fallhöjden är ganska imponerande, i alla fall om man har minsta anlag för akrofobi.  :)

En extra rolig sak var, att jag fick syn på en vinbergssnäcka! Gjorde nämligen det för ett par veckor sedan också, men den gången hade jag tyvärr inte kameran med mig och sedan var snäckan försvunnen från kyrkogårdsmuren. Detta hade grämt mig så! Men idag hittade jag alltså en präktig snäcka invid en skuggig stig på Pustaleden och denna gång hade jag kameran med. Tala om triumf!




Lägger till några bilder och hoppas att ni gillar dem. Som bekant gör inte småbilderna naturen rättvisa på något sätt och dessutom var inte ljusförhållandena de allra bästa, men ni kan ändå se både snäckan, delar av Husqvarnaverken och vattenfallet ovanifrån. Den läskiga bron också. 


2013-09-01

Ny årstid, nya möjligheter...?

Höstens allra första dag och vädret anpassade sig så påpassligt efter almanackan. En dag som gjord för att lyssna på musik blev det och händelsevis - nej, avsiktligt - lyssnar jag just nu på detta vackra stycke av Frédéric Chopin. Varför inte dela musikupplevelsen en stund:

 

Regn är förutsättningen för liv och hösten är den naturliga efterträdaren när sommarens fröjder dansats klart och vi sitter här och uppdaterar vår livsdagbok.

Tonerna i Chopins preludium är ett vackert och vemodigt förspel, en hyllning för en tid då det fortfarande blommar i olika kulörer och då skörden mognar och lockar, men också en påminnelse om en tid som så sakteliga förbereder oss för den vintervila, som är villkoret för naturens återfödelse.

Jag sitter och halvdrömmer, gungar lite i stolen och får snart tända ljuset i rummet. Tittade för några minuter sedan ut genom fönstret och där möttes ögonen av ett nytt regndroppspreludium. Det är alltså inte något fel på kameralinsen. Men, men... medge att det faktiskt är ganska vackert, trots att regnet gått hårt åt bildskärpan?

Ny årstid, nya möjligheter.


2013-08-30

Tiden och jag är inte i balans

Ja, vad skulle jag säga om min tystnad? Kanske säger rubriken till detta inlägg det mesta, eller åtminstone tillräckligt?

Den här sommaren har varit så underbart skön, en verklig ynnest, en stor gåva att njuta av... så jag har helt enkelt blivit ordlös, men varit full av känslor och upplevelser. Små som lite större.

Men snart får vi lägga sommaren till handlingarna och hösten börjar så sakteliga smyga sig på. Kvällarna börjar bli allt mörkare, luften aningen fuktigare och solens strålar har tappat i intensitet. Vi glider med i den ständiga förändringen, vare sig vill vill det eller ej.

Jag promenerade med ett par väninnor utefter Vätterstranden en stund igår. Dagen var som gjord för en sådan aktivitet; med en blyg sol på himlen och endast några lätta vindilar kittlande på huden.

I rättvisans namn ska det sägas, att dessa bilder ingalunda är karaktäristiska för hur det ser ut idag, för det mesta är fortfarande grönt och sommarlikt. Men, bilderna ger ändå en föraning om vad som komma ska, för inte beror dessa färgskiftningar rimligen på torka eller vad tror ni?


Snart är vi inne i september, tiden är mogen frukt, som eftertänksamhet efter sommarens fester. Kanske dags för bitterljuv vemod medan vi dröjande sorterar sommarintrycken in i minnenas arkiv. Jag har precis skrivit en etikett till min sommarmapp: "Sommar 2013 (underbar)", för så kommer jag att minnas den.


Förhoppningsvis har jag några läsare kvar fortfarande trots att jag så kraftigt försummat denna blogg. Jag hoppas också att ni alla har haft en skön sommartid och att ni är väl förberedda inför höstens ankomst.

2013-07-17

Cabbar och taklösa bilar


Huskvarna Folkets Park har i flera år varit en allt populärare träffpunkt för bil- och MC-entusiaster på onsdagagkvällar under sommaren. Man kör med olika teman varje vecka och idag var det en riktig folkfest, då temat var "Cabbar och taklösa bilar".

Som på beställning var vädret som gjort för detta evenemang - varmt och strålande sol - och det fullkomligt strålade om alla som sakta gled in i parken i sina mer eller mindre fantastiska sportbilar. Det är svårt att uppskatta antalet bilar som ställde upp, men många var de! Många och av väldigt olika slag; från en enkel öppen VW till riktigt påkostade vrålåk.

Ja, det har nog framgått någon gång tidigare, att denna bloggerska är ganska svag för gamla klassiska sportbilar, så naturligtvis styrde jag stegen till Folkets Park ikväll. Min förhoppning var i första hand att få syn på en äkta Morgan, som ju är min favoritbil.

Massor med människor hade samlats till parken och det rådde en öppen och härlig stämning, så som det nu kan bli när entusiaster möter andra entusiaster. Folk gick omkring, fikade och umgicks, men framför allt beundrade man varandras bilar samt gav och fick diverse tips. Kanske blev det även en och annan affär, tror nästan det.

Och vet ni vad! Jag behövde faktiskt inte gå runt särskilt länge förrän jag fick syn på min drömbil, Morgan. Så nu kommer jag att sova sött i natt, med ett drömskt leende i ansiktet. Drömmar och verklighet är dock två skilda saker, så jag kommer även i fortsättningen att köra omkring i min enkla Polo. Den är nog bäst anpassad för mina behov.

Blå, blå är kärleken...



Den sköna sommaren fortsätter att förtrolla och jag har definitivt ingen längtan till brunbrända södern. Har för övrigt ingen längtan över huvud taget till något annat håll heller, för just nu skulle jag bara vilja stoppa tiden ett tag och bara få fortsätta att sväva i min stilla sommarlycka.

Smaka på ordet sommarlycka! Låter det som en kort passion, som om älsklingen försvann nästan innan hen uppenbarade sig? Kanske, men inte skulle du väl vilja vara utan erfarenheten? Ja, så försvinner också våra sommardagar; för en efter en tickar de fram och arkiveras sedan i små fack i minnenas skrymslen. Det gäller alltså att låta sig lockas och förföras, medan tid är.

Idag är jag visserligen ganska stel i ben och rygg, men det har sina underbara orsaker. I går blev det nämligen en möjligheternas dag i Blåbärsputtes land, där hela vårt gäng snabbt förvandlades till blåblodiga adelsvarelser... Nåja - åtminstone blev fingrarna, tänderna och tungorna blå.

Blå, blå är kärleken
Blå är den färg som kärleken ger
Blå, blå är himmelen
Inte ett moln på himlen jag såg...

Jag ska berätta för er att det är ren och sann lycka att sitta på en stubbe i en skön skog och äta matsäck (som ovillkorligen bör innehålla ägg- och ansjovismacka) och dricka något läskande till, tillsammans med kära medmänniskor och med resultatet av plockarmödan intill. Vad gör det att ryggen börjat ömma lite, det är bara att stretcha lite och fortsätta ett tag till!

Möjligheternas dag i skogen skrev jag för några rader sedan... Ja, det kan ju innehålla lite av varje: Bär, svamp, vitmossa, fåglar och andra djur, sällsynta örter och liknande. Helst inte mygg, flugor och fästingar bara... och sådana slapp vi också helt i går.

Förutom blåbär hittade jag en del sommarkantareller, så nog var jag nöjd med skörden! Det enda trista är alltid rensningen, men det fungerade faktiskt också.


2013-07-13

Paradisisk dag



Paradiset finns, bara vi öppnar våra sinnen och låter känslan, möjligheten, beröra oss. Vissa dagar är verkligen så underbara, att jag nästan lyfter från marken, i alla fall i tanken. Idag var precis en sådan dag. Den ska jag gömma nogsamt inom mig, bevara den som påminnelse om riktig, djup lycka, för att plockas fram när sämre dagar kommer.

Denna lyckorus föranleddes av dagens besök på Visingsö - Vätterns pärla - som förvisso visade sig från sin allra givmildaste sida.

En sammanfattning av dagen skulle kunna lyda: Sinnenas dans i ett själsligt paradis.

Visst lät det underbart? Ja... och precis så var det.


Om semesterfixare och kvalitetsverktyg

Om någon nu trodde att semestern alltid används för rekreation, så kan jag direkt säga att så är det inte. Eller så anser många att reparationsarbeten är rekreation. Ja, så säger faktiskt en mig närstående person som jag besökte idag. Där var minsann humöret uppe och både hyvel och borr fick jobba - och visst blir det fint!

Men för att arbetet ska fungera smidigt och lämna ett gott resultat för mödan, är det viktigt med bra verktyg, fick jag höra.

Ja, ja... jag köper det.  :)

För övrigt anser jag att det är enklast att skaffa verktyg på nätet! Så är exempelvis sajten verkter jättebra, för där är leveranserna snabba och de har det största urvalet av kvalitetsprodukter. Du kan exempelvis välja mellan 2.000 elverktyg och mer än 6.000 tillbehör! Då är det smidigt att kunna jämföra och läsa på i lugn och ro, utan att behöva göra bort sig inför någon snusförnuftig och stressad försäljare. Att det sedan finns många kampanjer och priserna är konkurrenskraftiga gör att även den som inte är rädd för butiksförsäljare klokt nog väljer nätalternativet. Det blir helt enkelt pengar över till annat som behövs i reparationsarbetet. Ja, eller till lite avkoppling, när väl reparationsarbetet är klart.

Själv får jag - lätt rodnande - emellertid erkänna, att jag nog känner mig aningen vilsen bland verktygen och kanske liknar jag den klassiskt bortkomna damen i järnaffären, om ni minns någon gammal sketch av den typen?

- Hm, jag skulle vilja ha en sådan där manick som ser ut lite som en... virknål, fast tvärtom och mycket större...  

 Det är inte alltid lätt att veta vad alla prylarna heter på fackspråk. Men tro ändå inte annat än att jag faktiskt äger både hammare och en del andra verktyg och dessutom; jag kan även slå i en spik. Om jag måste.  :)

Den här bilden tog jag idag på några av prylarna jag träffade på... och då blir det genast lite svårare. Min fråga till er är: Vet ni vad dessa saker heter och vad de används till?  :)

Jag vet. Nu.



2013-06-25

På de saligas ängar


Mu-mu på er från de saligas ängar! Både den söta kossan nr 0356 och denna bloggerska fullkomligt bedåras av sommarängar. Att jag gör det visste ni som läser denna blogg redan tidigare, men trevligt nog delar jag denna passion med Nolltrefemtiosexan. Detta framgick i eftermiddag under min promenad förbi hennes blommande hage. Inte för att vi direkt lyckades föra några djupare samtal med varandra, men kroppsspråk ska man aldrig förakta; hon såg så där alldeles salig ut innan hon böjde sig ner och fortsatte att tugga i sig ängens färggranna sommarbuffé.

Jag hade precis ätit, så jag tackade artigt nej till att dela måltiden och strosade vidare på de saligas ängar. Det blev en sinnenas kavalkad med fågelsång, blomprakt för både ögon och näsa samt kel av lätt sommarvind på min fortfarande ganska bleka hud. På hemvägen stannade jag sedan vid kiosken och köpte en isglass, så då fick även smaksinnet sitt.


2013-06-24

Tistelfjärilar och andungar

Tillbaka i vardagen; en helt vanlig måndag... och en helt vanlig svensk sommardag. Om någon skulle fråga mig, så skulle jag säga att den har varit helt perfekt!

- Ja, nu fick jag det sagt, även om ingen frågade... vi som bloggar har minsann våra privilegier.

Alltså, 20 grader, halvsol... alltigenom ett gott upplägg för en promenad ute i naturen. För mig innebär det "halvfart", dvs strosa runt, knäppa en bild där, en annan där, sitta en stund på en bänk eller stubbe, filosofera, kanske träffa på någon bekant eller i brist på sådana går det alltid att prata lite strunt med årets andungar. :) De var minsann inte det minsta rädda för mig, men så tror jag också bestämt, att deras mamma talat om för dem, att den där tanten hade matat henne under vintern, så henne ska ni tycka om.

Sedan träffade jag även på ett par tistelfjärilar. De verkade ha ett mycket passionerat förhållande till just denna aubretia. Inte utan att de har lite "äktenskapstycke" eller vad sägs?




Sommarkalas med didgeridoo

Årets midsommar fick för min del ett riktigt härligt avslut i form av ett klassiskt sommarkalas med stor paviljong uppställd bland rodnande jordgubbar och smultron samt blommande liljor och pioner, bara för att nämna några av denna trädgårds höjdpunkter. Jubilaren - ja, det handlade om en god väninna som fyllde jämna år - var strålande vacker och glad och det fanns många läckerheter på bordet. Prat och glada skratt hördes överallt... Ja, ni förstår vilken trevlig tillställning det var.  :)

Vädret skötte sig riktigt bra, i alla fall till att börja med. Sedan kom ju förstås den närmast obligatoriska midsommarsköljningen, men vad gjorde väl det; paviljongen hade ett rejält tak!


Måste bara berätta att jag för första gången i mitt liv fick lyssna på en didgeridoo, som är ett uråldrigt australiskt blåsinstrument som härstammar från aboriginerna. En äkta didgeridoo ska vara urholkad av termiter, kan ni tänka er! Till sist, dessa magiska toner från urtiden är inte särskilt enkla att frambringa, om ni nu trodde något annat... :) 



2013-06-22

Sommarbilder

Ja, nu åker vi alltså så sakteliga utför... mot mörkare tider. Denna midsommardag har varit både grå och ganska kylig, så det har känts nästan som en rejäl rivstart. Men, det är bara vädrets lekar med oss, ännu finns det mycket sommar kvar! På grund av flytten har jag inte hunnit göra några sommarplaner över huvud taget, vilket i sig är lite småspännande. Kanske blir det endast korta turer här i omgivningen eller kanske slår någon impuls till och då vet jag inte vart jag hamnar.

Under årets midsommarafton fick de små grodorna kvacka helt utan min medverkan, för precis när vi var i färd med att åka upp till en groddansplats, så kom det en segslagen regnskur. När väl regnet var över, var det inte så mycket mening med någon festplats, utan det fick bli en liten tur ut i naturen och sedan grillning, jorgubbstårta och lite familjespel. En lugn och riktigt trevlig midsommarafton.

Jag gissar att vi alla har våra speciella sommarsymboler i form av bilder inom oss. En del associerar säkert sommaren med badstränder med glada barn, andra kanske med campingplatser eller båtliv. Min sommarbild är definitivt blomsterängen! Jag älskar att låta ögonen vandra från blomma till blomma och känna hur poesin börjar flöda i fantasin.

Ännu har jag inte hittat sommarens bästa blomsteräng, så nedanstående bild får fungera som min sommarsymbol än så länge.

Vilken är din bästa sommarbild?



2013-06-20

I tankar vid sommarsolståndet

Troligtvis är jag inte ensam om att drabbas av ett visst vemod vid tanken på ordet midsommar? Den av oss norbor så länge efterlängtade sommaren - som knappt ens hunnit börja - kulminerar ju redan nu vid sommarsolståndet, då skymningen övergår direkt i gryning, och vi vänder så sakteliga tillbaka till tider, som åtminstone jag vill förtränga... skjuta låååångt framför mig.

De nostalgiska tankarna går osökt till tangotonerna på en utedansbana vid någon finsk insjö, blickar och oskyldiga svärmerier i den evighetslånga midsommarnatten, blommiga sommarklänningar, fågelsång och björkkvistar blandade med ängsblommor i vaser. Kvällar och dagar som för alltid stannar kvar i minnet.

Få ord väcker sådan vemodstrånad hos mig som just midsommar.

Idag blir det knappast några tangotoner, inte heller några blygpromenader hem hand-i-hand, men kanske blir det "De små grodorna...", om inte vädret sviker i morgon.

Jag vill passa på att önska er alla som tittar in en RIKTIGT TREVLIG MIDSOMMAR!




2013-06-15

GODA RÅD

Idag ska jag vara riktigt generös. Ni ska få ett riktigt gott råd, alldeles gratis. Ni kan till och med få två, förresten:

1. Samla aldrig på er en massa onödiga prylar.

2. Flytta aldrig, särskilt om ni samlat på er en massa onödiga prylar.

Ja, ni förstår, hoppas jag?  :)

Men som det hetat i så många andra sammanhang: Slutet gott, allting gott!




2013-06-03

GOD SOL!

Idag önskar jag alla GOD SOL, för det är ändå lite för sent att önska god morgon och så verkar denna måndag bli en helt perfekt sommardag. Det är sol, med några lätta sommarmoln på himlen och graderna lämpligt kring 20.

Det blommar lite varstans just nu och solen lockar fram nya blommor hela tiden. De ivrigaste har redan blommat ut, vilket skapar ett visst vemod. Blomningstid, ungdomsår, sommar... Förgänglighet, ni vet... Underbart är kort, som det hette i visan av Povel Ramel.

Det gäller alltså att ta vara på dessa dagar. Så gick jag också ut i trädgården med min kaffekopp och umgicks en stund med skönheterna. Vad sägs till exempel om denna underbara Lewisiaflicka, i sin bästa sommarstass?


Även om de förädlade rabattblommorna är vackra, får vi inte glömma naturens konstverk. Precis här bakom huset finns det en allmänning där den somrigt sirliga och lätta midsommarblomstern står i full blom just nu. Jag satte mig på en bänk och bara tittade - och lyssnade! Inte för att blomman sjöng precis - inte ens med hjälp av vindens sus idag - men däremot gav trädgårdssångaren en av sina mest generösa sommarkonserter. Ett riktigt sommarpladder av bästa märke.


2013-06-02

Ufo eller Saturnus?

Av det hotande regnet igår blev det ingenting och inte var jag ledsen för det.

Vi hade ett mycket trevligt släktkalas med grillning och god samvaro, med inslag av magdans och glatt stojande barnbarn.

Så småningom blev det en vacker solnedgång över Vättern och jag skulle naturligtvis försöka ta en stämningsfull bild; det går liksom inte att låta bli.

Döm om min förvåning när jag helt plötsligt fick se ett ufo på himlen... eller var det möjligen Saturnus med sina ringar..?


2013-05-23

Dagens godbit


Vill inte svika er, mina snälla läsare, utan bjuder på en bild även på den stilige snickaren (med hans tillstånd, förstås).

Som ni ser, så börjar golvisoleringen redan bli klar... och sedan återstår bara resten... :)

Just nu dånar det ordentligt. En borr av något slag... men jag är snäll och ni slipper ljudfilen.

Jag tror faktiskt att det kommer att bli ett badrum av detta. Ett riktigt fint sådant. Det nya badkaret står redan mitt i hallen, förresten.

Fortsätt nu att vara snälla, så kanske kommer det fler bilder så småningom.


Himlen och mer därtill...


Vid strax före halv 10 i gårkväll såg himlen riktigt dramatiskt vacker ut och jag skyndade in för att hämta kameran. Ja, ni vet... jag tar bilder på allt. Grannen på ena sidan var också ute, men han verkade inte bry sig om himlen. I stället tittade han lite undrande på mig.

- Nu verkar den där galna kvinnan vara i farten igen, såg han ut att tänka.  :)

Funderade lite på att det finns människor som lärt sig att tyda moln och därmed alltså förutspå kommande väder. Tyvärr hör jag inte till den skaran, utan brukar få hämta information från olika vädersajter i stället. Fast idag - med facit utanför fönstret - kan jag berätta att de där bilderna betydde regn.

Här är alltså gatorna blöta och ett lätt duggregn irriterar den som eventuellt tänkt sig en stilla stund i sin solstol.

2013-05-22

Inspektion





















Varje arbete bör planeras, ledas och kontrolleras, så brukar det heta. Badrumsrenoveringen här är naturligtvis inget undantag. Visst är hantverkarna duktiga, men det tunga, övergripande ansvaret bör trots allt bäras av någon riktigt sakkunnig.

Så fort snickaren och rörmokaren hade tagit kväll anlände så också kontrollanten, klädd i stiligt svart - så som en högre tjänstemän sig bör. Sedan gick han mycket nitiskt igenom det som hade gjorts under dagen. Ni ser hur bredbent han står mitt i det sargade rummet och detaljstuderar de nya avloppsrören, ledningarna och grunden till det nya golvet?

Efter denna grundläggande kontroll gick han lugnt vidare till maten, vilket jag tolkar som att han var nöjd med det som hade gjorts.

Efter denna kvalitetssäkring kan jag pusta ut och sova gott i natt.

Här går det ljudligt till



Så här ser det ut hemma hos mig just nu. Visst är bilden fin...? En stilig rörmokare som kan sitt jobb. En snickare - lika fin han - finns också här, men jag tänker minsann inte skämma bort er med båda i samma inlägg.  :)

Ibland går det riktigt ljudligt till, för det borras, knackas och spikas så att väggarna skakar. Syftet är emellertid gott. Badrummet i nedervåningen skall så småningom bli riktigt fint, är tanken.

Gissa om det var spännande att se alla lager av vägg- och golvmaterial som hade samlats under årens lopp? Huset är byggt på 30-talet, så då kan ni tänka er hur många "trender" som hunnit passera sedan dess. Färg på färg, lager på lager...

Sotis är måttligt förtjust i det pågående projektet, förresten. Han litar inte på hantverkare alls, för de släpar in onödigt många farliga och tvivelaktiga prylar, säger han. Så nu har han - Sotis alltså - gömt sig under sängen på övervåningen. Inte ens den smartaste hantverkare skulle komma på tanken att leta just där.